HUR är då en stark ledare egentligen?

Bilden är från LennART Illustrationer. Tryck på den och se fler av hans fina bilder/målningar!
(Vill du ha en målning av din hund, katt, barn eller annat? surfa till LennART)

Efter att ha ägt Abbe i snart två år har jag lärt mig OTROLIGT mycket. Min väninna, som är utbildad instruktör och mycket erfaren med rottweiler har diskuterat, tjatat, pratat, ibland skällt på mig och såhär två år efteråt märker jag att jag faktiskt lärt mig massor om min vovve. Det har kostat på vill jag lova. Min egen stolta nacke har fått kröka sig MÅNGA gånger och det har nästan handlat mer om att JAG har fått förändra mitt tankesätt mer än att träna Abbe... När JAG har betett mig rätt mot hunden har han i princip gjort rätt med en gång.

Innan vi skaffade Abbe läste jag böcker, chattade med folk på internet osv... där fick jag en bild av att rottweiler kan vara en mycket farlig hund om man inte behandlar den på rätt sätt - och det håller jag med om. MEN alla fördomar bidrar också till ett felbeteende hos oss förstagångsägare av rottweilerhunden.

Till exempel råd som:

Man måste vara en stark ledare
Detta missuppfattas kontinuerligt. Det sätts likhetstecken med att man ska vara fysiskt hård mot hunden, vilket oftast är HELT FEL. Att gå i kamp med en sådan hund kan visa sig vara förödande, då man slutligen står med en sönderstressad hund som inte har något som helst förtroende för sin ägare - och det kan sluta illa. Avledning, att vara påhittig och smart är det rätta sättet.

Alla verkar glömma bort att precis som när det gäller allt annat levande så är rottweilerhunden en personlighet.
SOMLIGA är veka
SOMLIGA är tuffa
SOMLIGA är veka i vissa situationer och tuffa i andra
SOMLIGA behöver förarstöd för att våga
SOMLIGA behöver en ledare som håller tillbaka sin hund
SOMLIGA behöver en ledare som puschar på sin hund
osv...

Ledarskapet
Att kunna "läsa" sin hund och förstå vad för SORTS PERSONLIGHET man har att göra med tar tid att lära sig om man inte är erfaren - men det är utomordentligt viktigt att lära sig detta så att man kan behandla sin hund utefter den personlighet den har. Det är förödande att vara för hård mot en hund som är vek - man kan helt enkelt knäcka psyket på den och så står man där en dag med en hund som kanske biter av rädsla, den missbedömer situationer för att matte/husse inte har miljötränat den på rätt sätt eller satt gränser på ett sätt som just DEN hunden förstår.

Det stora MISSTAGET som många gör...
Det är vitt utbrett bland allmänheten att om man trycker ner sin hund eller tvingar den på rygg så befäster man sitt ledarskap inför hunden. Detta är HELT FEL och ett stort missförstånd bland folk. Det som folk menar kallas i hundvärlden för "alfarullning" och det har blivit ett oerhört missförstått begrepp.

Jag fick mail från Sören Bexander, aktiv i Svenska Rottweilerföreningen och han säger något som verkligen beskriver effekten av sådant beteende mot en hund:
"Jag brukar beskriva effekten av att trycka ner en Rottis, är som att trycka ner en badboll under vattnet..."

Själv gjorde jag den berömda "Alfarullningen" på Abbe när han var liten - för att jag själv inte förstod bättre. När han t.ex bjöd upp till lek, valptrams, hunden testade mig (för det gör dom) så trodde jag på fullt allvar att "ojojoj nu sticker han upp och nu måste jag sätta honom på plats". Så jag välte väl resolut omkull min hund och tvingade honom att ligga på rygg... med följd att jag bara trappade upp ett kampbeteende. Du kan ju själv tänka dig hur detta skulle se ut om jag gjorde det idag när han väger 50 kilo....

Min väninna/instruktör tog mig under upptuktelse och lärde mig att avledningsmanövrar var mycket smartare. Det har också i längden visat sig att Abbe lyssnar BÄTTRE till mig när jag började med detta. Med avledningsmanövrar menas att bryta hundens felbeteende genom att göra något plötsligt, oväntat och direkt få hundens uppmärksamhet för att kunna få honom att göra något som JAG vill istället, t.ex sitt, ligg, fot, rulla runt, apport.... ja VAD SOM HELST egentligen för att avbryta hans felbeteende och rikta hans energi i en riktning som jag vill.

När jag nu sitter här och har förstått hur fel det kan bli FAST man hade de godaste intentioner önskar jag att alla hundägare börjar tänka på detta. Det är VIKTIGT att vi i "hundvärlden" börjar upplysa okunniga hund/valpägare om det här för det kan sluta mycket illa.

Det ÄR inte bra att med fysisk styrka tvinga hunden. Det bästa är att engagera hunden, göra sig själv intressant, vara konsekvent och LÅTA DET TA LITE TID för att befästa inlärandet. Då får man ju också en hund som lyder av glädje - och det är ju det man vill.

Jag har träffat och pratat med människor som HELT missförstått sin egen hunds beteende. De TROR PÅ FULLASTE ALLVAR att hunden är tuff, modig och stark för att den vaktar, skäller, morrar, vill attackera andra hundar etc... Detta är HELT FEL.

En hund som är stabil i psyket och trygg med sin förare håller inte på med sådant. Hunden överlämnar helt enkelt allt sådant ansvar till sin förare i trygg förvissning om att han/hon reder ut ALLA situationer.

När Abbe och jag gick igenom MH-testet har jag efteråt förstått så mycket om min hund som jag inte fattade tidigare. Min väninna var ju med då och videofilmade och vi har efteråt gått igenom varför han gjorde si och så och det har gett mig STOR förståelse hur Abbe funkar och hur jag bör hantera honom i olika situationer. Jag rekommenderar VERKLIGEN att genomgå MH-test och se till att någon videofilmar er. På Brukshundsklubben kan man sedan komma i kontakt med hunderfarna människor som kan hjälpa till att tolka hundens beteende.

Om du vill läsa om hur det fungerar i HUNDvärlden rekommenderas:

HUNDENS SPRÅK OCH FLOCKLIV av Lars Fält

LUGNANDE SIGNALER av Turid Rugas

(för andra boktips, se länken Boktips till vänster i menyn)

Alfarullning = Man välter snabbt omkull hunden och tvingar den att underkasta sig. Man håller alltså kvar hunden tills den "ger upp" (slappnar av - vilket oftast tar mycket lång tid...). Detta är INGET att rekommendera för det trappar upp kampbeteendet hos hunden, så att man för varje gång man gör det får man en hund som blir mer och mer kampbenägen. Eller om man missbedömt sin hunds psyke kan man helt enkelt knäcka den.

Detta är en metod som alltså inte ska göras om man inte är MYCKET erfaren och kan bedöma hunden rätt OCH STÅ PALL för rekylen som KAN komma.....Om man gör detta utan att exakt veta vilken sorts psyke man har att göra med kan det helt enkelt bädda för att man får en ovillig, aggressiv hund som rent utav kan bita sin egen matte/husse. Tillbaka till texten

14 maj 2001