Lucy, neandertalkvinnan hade antagligen som sitt enda arbete att föda och ta hand om barnen, mannen och grottan som de bodde i.

I årtusenden fortgick det på det här viset - och fortfarande idag är det massor av kvinnor världen över som lever under samma förutsättningar som kvinnor alltid gjort. Förpassade till bakgrunden, evigt omvårdande och självuppoffrande. Försörjda av männen och därmed också utsatta för deras godtycke. Även många invandrarkvinnor i dagens Sverige lever just så - sida vid sida om oss infödda svenska kvinnor.

Kvinnans arbete har genom tiderna bestått i just detta, att ta hand om familjen och den rådande samhällsöverhetens krav på arbete utanför hemmet. Ett oavlönat och många gånger otacksamt och påfrestande arbete.

Men för några århundraden sedan ändrades situationen lite grand, för att sedan i accelererande fart evolutionera kvinnors roll i våra moderna, demokratiska samhällen.

De mycket rika familjerna kunde då kosta på sina flickor en viss utbildning. Denna gick dock oftast ut på att lära dem saker som var bra att kunna när dom blev bortgifta och skulle styra ett hushåll och behaga sin mans gäster vid sammankomster i hemmet. Sådana lärdomar kunde bestå i t.ex musiklektioner, diktläsning och handarbete.

De fattiga familjernas kvinnor och döttrar fick, förutom att sköta hemmet, även hjälpa till att arbeta på åkrar eller som piga på något gods.

Många, många kvinnor i den senaste historien har arbetat som statarhustrur. Statarna var längst ner på samhällets stege och de flyttade runt till olika gods och gårdar där de erbjöds husrum och mat mot att de arbetade på gården.

Statarnas fruar blev oftast tvingade att ta på sig mjölkningsarbetet, vilket innebar upp tidigt om morgnarna och sist i säng, efter att ha tagit hand om familjen och hushållssysslorna. Detta liv var oerhört slitsamt för både kvinnor och män. Det var mycket vanligt dock att männen tog den lilla lönen de hade och gick och söp. Denna flykt kunde inte kvinnorna unna sig eftersom de alltid känt ansvaret för sina barn och deras väl och ve.

INDUSTRIALISERINGEN
Vid industrialiseringen på 1800-talet behövdes mycket arbetskraft i städerna och många kvinnor tog anställning på fabriker eller i hem som hembiträden.

Efter andra världskriget började situationen förändras drastiskt för kvinnorna. Folkhemmet byggdes upp och kvinnornas situation med hemarbetet blev lättare pga alla nymodiga maskiner som lanserades för att effektivisera hemsysslorna.

Idag är det nog ingen som reflekterar över hur enkelt ett hem kan skötas med hjälp av dammsugare, tvättmaskin, torktumlare och allehanda elektriska hjälpmedel. man tackar de högre makterna för att man inte lever för ett par, tre generationer sedan - då sådana hjälpmedel endast var förunnade ett fåtal rika människor.

Idag tycker de flesta kvinnor inte att hushålls- och omvårdnadsarbete i det egna hemmet är något riktigt jobb. Därför lämnas barnen bort till institutioner - oftast ledda av kvinnor, som själv också lämnar sina barn till institutioner för att kunna gå till sina arbeten.

I våra moderna, demokratiska samhällen arbetar de flesta kvinnor utanför hemmen - och det mest förekommande är så kallade service- och omvårdnadsyrken där de passar andras barn, vårdar andras äldre anhöriga, städar andras hem och institutioner och ger service till andras män som oftast innehar de högre chefspositionerna.

Allt detta verkar ju absurt och pessimistiskt när man ser på kvinnors dagssituation, men jag vill ändå förhålla mig positiv för - för första gången i historien så KAN kvinnan välja.... men då talar jag bara om västerländska, demokratiska samhällen...

VALFRIHETEN
Kvinnan i dessa samhällen kan själv välja vad hon vill arbeta med. Hon kan göra karriär på samma sätt som männen, även om hon förstås måste sträva hårdare så kan hon uppnå ett mål om hon vill och orkar, för hon har ju fortfarande oftast det yttersta ansvaret för hem och familj - pga hennes inneboende kvinnliga natur och de hårt inavlade könsrollerna.

Kvinnan idag kan också välja bort man och barn, utan att råka illa ut för det. De flesta kvinnor väljer dock inte bort detta och fastnar därför i dagens svåraste kvinnofälla, nämligen att bränna ut sig i sin strävan efter att följa modetrenden av att vara fantastisk både utanför och i hemmet.

Sveriges kvinnor av idag klagar ofta över att det är dåligt med jämställdheten, men om vi ser med lite överblick på historien kan vi förstå hur långt vi egentligen kommit på oerhört kort tid. För på bara några årtionden har det hänt mycket - och det ska bli mycket spännande att se hur mina efterkommande systrar har det när jag själv blir gammal.

DEMOKRATI á la FEMININUM
Min högsta önskan är att dagens mödrar som inser detta jag nu talat om, berättar för sina döttrar vilket unikt tidevarv de fötts in i, och att de har en valmöjlighet som de medvetet bör utnyttja.

Jag önskar att mödrarna talar om hur viktigt det är att kvinnan börjar tänka självständigt och inte bara anammar de redan fastlagda normerna och går på alla klyschor, sörgårdsidyller, fantasier och drömmar som inte är verklighetsförankrade.

Denna min önskan är en stor del i den så omtalade DEMOKRATIN och jag tror att detta att upplysa kommande systrar är ett oerhört viktigt framtida arbete för kvinnan.